Igår efter dagens arbete valde jag att ha lite mecktid med bilen, eller jag var illatvungen att få mina däck bytta. 150 kronor senare åkte jag vidare mot stället som för hoppningsvis skulle sätta min spegel på plats. När den vänliga killen limmat dit den och jag frågar lite oroat vad det ska kosta ler han gladeligen och säger det bjuder vi på. Jag ler mitt allra största leende och tackar ödmjukast. Lycklig och glad sätter jag mig i räsaren för att äntligen få åka mot prinscharming och få vardagshänga lite. Vi käkade toast, drack julmust och pussades. Livet är riktigt gött ibland!
Imorse den första december, vaknar jag efter flera mardrömmar och inser att huvudvärken är på plats och att jag huttrar som en liten bäver. Har ju inte tid att må dåligt när jag är här. Ska dricka lite te och hoppas på mirakel, jag har ju 4 timmar på mig att bli bättre. Ser lovande ut!
